
Hejsan Jenny, f.d. Sales Manager på Lemontree! Vad roligt att få prata med dig om din tid hos oss. Men vi kan väl ta det lite från början, du började i IT-branschen runt millennieskiftet, hur såg din väg in ut?
Jag kom in i IT-branschen runt år 2000, precis innan kraschen. När allt rasade pluggade jag vidare, gjorde mitt exjobb och fortsatte ändå tänka att IT var rätt för mig så jag stannade kvar i branschen.
Hur ledde det arbetet vidare till Lemontree?
Efter studierna sökte jag mig till Lemontree. Jag minns intervjun väl, det var våren 2009 och jag träffade en av grundarna, Thomas Martinsson, och Andreas Lalangas som var säljchef.
Det finns en historia om ditt körkort… vad var det som hände där?
Haha, ja. På intervjun frågade de om jag hade körkort och jag sa: ”jag har det när jag börjar här!” Och så blev det.
Så du började den 17 augusti, hur såg den tiden ut för dig?
Precis, jag hade intervju den 17 maj, och när jag började den 17 augusti hade jag både fixat körkortet och köpt en skruttig Polo. Den körde jag land och rike runt i, jag tror faktiskt att jag varit i alla Sveriges kommuner för Lemontrees räkning.
Hur såg arbetet som säljare ut då?
Det var verkligen besökande sälj, inga onlinemöten på den tiden. Vi kom ut, satt ner med kunderna, tog in deras miljöer och utmaningar. Vi var väldigt bra på att paketera och produktifiera saker, och just jag jobbade främst mot offentlig verksamhet. Det handlade om att mata samtal, träffa dem, se dem… förklara digitalisering och vad det innebar. Vi var tidiga med molnet. På våra kundmöten var vi duktiga på att vara visionärer. Vi körde inga powerpoints, utan började istället rita på whiteboarden utifrån vad de hade på plats, ”hur ser det ut hos er?”. Vi tog ett foto av det vi målat upp och sa: ”vi kommer tillbaka med ett lösningsförslag”. Devisen var att de talar om vad problemet är, så kommer vi med en lösning. Alla drev det som ett eget bolag, men med ett gemensamt mål. Det gjorde ett starkt intryck.
Hur jobbade ni för att bygga den kulturen?
Vi plockade in bra folk, jobbade med gruppdynamik, såg personalen… Det finns många minnen som jag faktiskt inte kan jämföra med någon annan arbetsplats jag varit på. Det var en spirande framtidstro. Ösigt. Det var en bra skola. Nästan dagligen reflekterar jag över något jag lärde mig från någon jag jobbade med då. Jag fick många lärdomar därifrån.
Vad gjorde dig mest stolt?
Att vi levererade bra. Alltid. Jag var alltid stolt över att vara Lemontree. Och vi gjorde det personligt.
Du gick vidare i din karriär 2015 till andra utmaningar, men har behållit kontakten med oss på olika sätt. Berätta lite om det.
Ja, min chef slutade däromkring samt några andra som jag jobbat med länge och då bestämde jag mig också för att byta, kanske att jag saknade entreprenörsdrivet som hade varit så starkt i början. Men jag tycker ni verkar vara tillbaka där det var då, fast med en modern take. Entreprenörsdrivet finns där igen. Lemontree är fortfarande ett av de roligaste jobb jag haft. Kollegor gifte sig, vi hade många fester och det finns säkert åtta Lemontree-bebisar (!).
Idag har du ju också startat ett Lemontree-alumninätverk!
Ja! Vi vill ha kontakt! Relationerna finns kvar trots att det gått många år. Vi hade ju en återträff nu under hösten, och det var väldigt roligt att ses så många igen.
Så roligt! Vi kommer planera in fler träffar framöver. Och till sist, vår TestOps-chef Ludwig ville skicka med en (kanske lite väl intern) fråga men… har det alltid funnits en Jenny och en Jessica på Lemontree?
Ja, haha. Det har funnits både en Jenny och en Jessic(k)a, i alla fall under mina år på LES. (Det vi numera kallar ”Jennica”, reds. anm.)
Varmt tack för att vi fick prata med dig! Vi ses på nästa återträff.






